Bärfisar

"Vad har hänt? Det är ju alldeles svart!?" har varit en vanlig kommentar när husse och matte knutit ihop påsen under kvällspromenaden sista tiden.

Spana in bilden där bärfisen Lola mumsar på för fullt i vinbärsbusken. Där har vi förklaringen till färgen på högarna sista tiden...

Bella & co hälsar god natt från dubbel(trippel)sängen och tackar småkillarna med familj för den goa filten!

Veras första utställning

Full koncentration...

Vad passar väl bättre när höstregnet piskar, än att drömma sej tillbaka till den sköna sommaren??? Vera minns sin  första utställning i Smålandsstenar 1 maj. Oj, vad hon och matte hade tränat! Beröm från domaren att Vera ar van att hanteras och att stå på bord! Det börjar bra! I konkurrensen finns visserligen bara en till mops, men segerns sötma är fantastisk! 1:a pris och BIR till vårt lilla hjärtegull!

Nog med skryt för idag - resten av framgångarna sparas till en annan regnig kväll ;)

Ny granne på väg

Bella diskuterar med matte: "favvogrannen säger att det kommer en valp till dem snart! En pumi, - vad är det för mysko jycke?" Matte kollar och läser högt ur SKK:s rasstandard för pumi;

"Rasen ska ha ett livligt och ganska rastlöst vallhundstemperament. Den är ytterst modig och ganska misstänksam mot främlingar. Tack vare sitt kloka uppförande, sin livlighet och sin uttrycksfullhet drar den sig överallt till sig uppmärksamhet. Pumin är tämligen skällig. Rasen utstrålar arbetslust".

"Det låter ruskigt, matte! Modig, klok och drar till sig uppmärksamhet. Dessutom säger favvogrannen att de är superbra på agility! Märkvärdigt! Tänk om hon glömmer bort Bella& co nu?

"Skärp dej", svarar matte, "du är ju avundsjuk och girig!" Suck!

Bildbevis!

Var det någon som påstod häromdagen att Mops-Vera inte kunde spåra? Oförskämt!

Här är bildbevis, och kameran ljuger ju inte.

(Sen behöver ju ingen veta att det var ett nybörjarspår med köttbullar på rad).

Bella filosoferar

Vad vore livet utan vänner?

Vad vore en kväll på klubben utan Zeline?

Utan dej skulle träningen vara trist, och inte ens köttbullarna skulle vara goda... Gillar dej, kompis!

Rättvist!

Hörde matte och husse diskutera: "det är 2010 och fortfarande är löneskillnaderna mellan könen stora", säger husse upprört. "Det gör mej inget alls," flikar matte in. "Det är helt ok för mej att ha 80% av mannens lön - jag har ju min egen också!"

Äventyr i skogen

Spårhunden Bella har varit i farten i dag. Tillsammans med husse och matte och di andra två jyckarna drog vi ut i skogen. Efter promenad och lekstund i grusgropen så fick vi gå varsitt spår.

Matte har nog underskattat min kapacitet, och lägger fortfarande busenkla spår...


Lolas spår var precis lagom, och husse hade, trots sin rädsla för fästingar, vågat sej ut i vegetationen!

Lilla mopsvera hade lite svårt med nosarbetet, så det blir till att öva med korvspår innan nästa gång.

Men roligt har vi, Bella & co!

Notera flockledaren Vera, som märker något i skogen när staffarna slöar!

Slappardag

Bella: Lade mej på altanen en stund, och slumrade nog till...

Lola: Passade på att smaka av sommarens sista smultron. Gott, gott!

Vera: Tog en runda på stan med husse och matte.

Kollade på turister och käkade glass.

Skönt att slippa dras med staffarna för en gångs skull...

Varje dag ett äventyr

Småkillarna sov över i natt och det har varit bus i dagarna två! Vips så blev leken äventyr och madrassen förvandlades till en lastbil med släp. Vera fick följa med på släpet till Göteborg och sedan bar det av hemåt igen. Underbara kompisar!

Valparna i c-kullen fyller sex månader

En grattishälsning till valparna i Queen Lawless c-kull som i dag fyller sex månader. Stor kram till er alla fem, Cooper, Prada, Hugo, Tilly och Charlie, från Bella & co!

Träning med bästa kompisen Zeline

Så här coolt ska man ligga i tre minuter för att imponera på matte!

Träningsdags!

Familjen är hemkommen igen och efter att väskorna packats upp så packade matte ner hundleksaker och köttbullar i stället... Jag (Bella) fattade genast att det var dags för träning, och det var härligt! På hundklubben tränade vi med min kompis Zeline på bilden och hennes matte. Zeline är av rasen Stabyhoun och har varit min bästa kompis hela livet. Vi har ätit många köttbullar och korvbitar tillsammans, när våra mattar ivrigt påhejat oss och tyckt vi varit duktiga som knallat runt och spänt upp oss (det de kallar utställningsträning).

Lydnadträning är ännu bättre, då får man hoppa över hinder och visa att man faktiskt kan ligga still i flera minuter under momentet platsläggning. Det finns nog inget som gör matte så stolt som när jag ligger blickstilla bredvid flera andra hundar i tre minuter. Jag riktigt ser hur hon blir gråtmild och känner att hon lyckats med hennes (min?) uppfostran! Sen blir det beröm och lek och godis! Livet är härligt!